Self-medicated.
Ja, det har jag allt varit. Självmedicinerad. I fleeera års tid. Dock ej längre.
Nu har jag varit tjackfri i fyra månader, snart. Det känns jävligt bra. Övergripande delen av min vakna tid är jag positiv som fan, eller har åtminstone varit i ett par veckor nu. Dock vänder jag från positiv och livsbejakande till mordlysten, misantropisk och allmänt hatisk på ingen tid alls, irriterar mig på saker som egentligen är helt ovidkommande och blir helt jävla galen, besatt, trångsynt och elak.
I ungefär fem minuter.
Sen blir jag glad igen.
Har funderat lite på varför det har varit såhär, framför allt den senaste veckan och kommit fram till att det förmodligen är en light-version av muckarsjuka (något som inträder sista tiden av ett fängelsestraff, i form av rastlöshet, ångest, aggressivitet, ofta beroende på osäkerhet om hur livet utanför murarna kommer att te sig) som jag ådragit mig.
Jag får ju gå ut från min institutionerade boendemiljö utan beledsagande personal för första gången imorgon. Det ska bli väldigt trevligt. Trots att jag har försökt att koppla bort tankarna på det så har det ändå legat och gnagt i mitt medvetande den gångna veckan. Eller, de gångna veckorna, ska jag kanske säga. Har varit rastlös som fan och irrirterat mig på allt och alla och det har mer eller mindre hela tiden gått ut över en person (förlåt, Lii). På söndag har jag ju planlagt vad jag ska tillbringa min tid med, men imorgon har jag faktiskt ingen aning. Eller jo, jag ska tillbringa tid med min bästa vän, men det känns ändå ostrukturerat och dåligt planerat. Fast vi lär väl iofs inte behöva planera vad vi ska göra av vår tid, den går säkert ändå :) . Det brukar den ju göra när vi umgås.
Hoppas att jag lyckas få de bestämmande krafterna att gå med på att jag får åka iväg på det jag är tvungen till nu den 29:e och 30:e. Det skulle kännars bra surt annars. Men det får gå som det går.
All min kärlek till alla mina underbara vänner som hjälper mig genom mina jobbiga dagar och står ut med mig när jag beter mig som en idiot.
Tack Lii, Anna, Johan, Syster, Vickie och Lars-Peter för att ni orkar stå ut med mig (särskilt Lii, det kan inte vara lätt att vara dig ibland).
Tack Patrik för att du vågar säga ifrån, ifrågasätta mitt beteende och få mig att tänka till.
Tack Kriminalvården och Södertull för mina tre timmar imorgon och tre timmar på söndag =).
Som avslutning, en text om mitt självmedicinerande som jag skrev för några år sen.
SELF-MEDICATED
Unique,
Like the crystal-pattern of a snowflake
Is the crystal-pattern
Like a headache, it keeps me from sleeping
Keeps me awake, I just can not do without
Meth, meth, meth...
Self-medicated and fine
Meth, meth, meth...
Self-medicated and cool
Meth, meth, meth...
Self-medicated and well,
Sending myself to hell...
Usage
Causes self-inflicted pain
I use it to cure self-inflicted pain,
The truth is that it aches inside my brain
From usage, still my mind remains INSANE!
Meth, meth, meth...
Self-medicated and fine
Meth, meth, meth...
Self-medicated and cool
Meth, meth, meth...
Self-medicated and well,
Sending myself to hell...
Fred - Ut!
Nu har jag varit tjackfri i fyra månader, snart. Det känns jävligt bra. Övergripande delen av min vakna tid är jag positiv som fan, eller har åtminstone varit i ett par veckor nu. Dock vänder jag från positiv och livsbejakande till mordlysten, misantropisk och allmänt hatisk på ingen tid alls, irriterar mig på saker som egentligen är helt ovidkommande och blir helt jävla galen, besatt, trångsynt och elak.
I ungefär fem minuter.
Sen blir jag glad igen.
Har funderat lite på varför det har varit såhär, framför allt den senaste veckan och kommit fram till att det förmodligen är en light-version av muckarsjuka (något som inträder sista tiden av ett fängelsestraff, i form av rastlöshet, ångest, aggressivitet, ofta beroende på osäkerhet om hur livet utanför murarna kommer att te sig) som jag ådragit mig.
Jag får ju gå ut från min institutionerade boendemiljö utan beledsagande personal för första gången imorgon. Det ska bli väldigt trevligt. Trots att jag har försökt att koppla bort tankarna på det så har det ändå legat och gnagt i mitt medvetande den gångna veckan. Eller, de gångna veckorna, ska jag kanske säga. Har varit rastlös som fan och irrirterat mig på allt och alla och det har mer eller mindre hela tiden gått ut över en person (förlåt, Lii). På söndag har jag ju planlagt vad jag ska tillbringa min tid med, men imorgon har jag faktiskt ingen aning. Eller jo, jag ska tillbringa tid med min bästa vän, men det känns ändå ostrukturerat och dåligt planerat. Fast vi lär väl iofs inte behöva planera vad vi ska göra av vår tid, den går säkert ändå :) . Det brukar den ju göra när vi umgås.
Hoppas att jag lyckas få de bestämmande krafterna att gå med på att jag får åka iväg på det jag är tvungen till nu den 29:e och 30:e. Det skulle kännars bra surt annars. Men det får gå som det går.
All min kärlek till alla mina underbara vänner som hjälper mig genom mina jobbiga dagar och står ut med mig när jag beter mig som en idiot.
Tack Lii, Anna, Johan, Syster, Vickie och Lars-Peter för att ni orkar stå ut med mig (särskilt Lii, det kan inte vara lätt att vara dig ibland).
Tack Patrik för att du vågar säga ifrån, ifrågasätta mitt beteende och få mig att tänka till.
Tack Kriminalvården och Södertull för mina tre timmar imorgon och tre timmar på söndag =).
Som avslutning, en text om mitt självmedicinerande som jag skrev för några år sen.
SELF-MEDICATED
Unique,
Like the crystal-pattern of a snowflake
Is the crystal-pattern
Like a headache, it keeps me from sleeping
Keeps me awake, I just can not do without
Meth, meth, meth...
Self-medicated and fine
Meth, meth, meth...
Self-medicated and cool
Meth, meth, meth...
Self-medicated and well,
Sending myself to hell...
Usage
Causes self-inflicted pain
I use it to cure self-inflicted pain,
The truth is that it aches inside my brain
From usage, still my mind remains INSANE!
Meth, meth, meth...
Self-medicated and fine
Meth, meth, meth...
Self-medicated and cool
Meth, meth, meth...
Self-medicated and well,
Sending myself to hell...
Fred - Ut!
Kommentarer
Postat av: ~ViCKiE~
Är du nöjd med din första söndag i frihet? ;)
Fick du ut nåt nyttigt vettigt av dina tre timmar,
eller var det bara stressigt svettigt?
Att vara fri - Lidelse eller lidande?
Kände du dej mjuk och harmonisk
eller hård och hektisk? ;)
Plommonsylt är jävligt gott förresten! Du kan få receptet om du vill...
Min söndagkväll var iaf rogivande, tillfredsställande och gav lagom med dialogutbyte.
Tyvärr har jag nog överansträngt mig och tränat för hårt, för jag är lite andfådd och kommer ha träningsvärk imorn.
Men men man har ju inte roligare än man gör sig! ;P
*Puzz*
Trackback
