Obalans
För att föreläsa om mitt missbruk och min kriminalitet, eller snarare mitt försök att avhålla mig från missbruk och kriminalitet.
De som ska lyssna på föreläsningen är ett helt gäng gamla antagonister.
Kalmars poliskår, närmare bestämt.
Det här lär ju bli intressant...
Workout plan.
Vad: Träningspass i kroppsbyggar-och-må-bra syfte.
Var: Gym:et på Södertull.
Vilka:En Emil och lika många Hawkan.
När:För en liten liten stund se'n.
Mamma och lillasyster var här och besökte mig för nån timme sen. Trevligt.
Mamma GI-bantar. Syster GI-bantar inte, men har ändå gått ner i vikt. Kom klädd i sina "motivations-Jeans" som hon köpte i sommar. Då kunde hon inte knäppa dom. Det kunde hon idag.
Funderar lite över denna plötsliga ta-hand-om-sin-kropps-iver som alla i min omgivning inklusive jag har drabbats av på senare tid. Kanske har vi kollektivt fast enskilt kommit fram till att efter för många år av misshandel av vår dyrbara lekamen är det nu dags att behandla den med respekt. Eller nå't som liknar respekt iaf. För både jag, lillasyster och mamma röker. Jag snusar dessutom. Det är nog inte så jättebra, rent kardio-vaskulärt sett på saken.
Men min livssyn har ju aldrig varit direkt kardio-vaskulär. Visst, hjärtat slog en hel del fortare än det kanske gör på en genomsnitts-Hawkan när jag tryckte i mig rent kopiösa mängder amfetamin intravenöst, men det är kanske inte att bedöma som kardio-vaskulär träning.
Jag har sagt kardio-vaskulär många gånger nu.
...om nå'n nu hade undgått att uppfatta det.
Jesper, Daniel och Chrille Lång(sökt) har återvänt från Thai-landet. Jesper såg allmänt abstinent, skakig och fylledålig ut.
De verkar m.a.o ha haft jävligt roligt.
Nej, nu ska jag äta enchiladas och njuta av min institutionering.
Laters y'all!
The Hopes and Dreams of...
Det gör jag.
Hoppas och drömmer.
Om ett normalt liv.
Om en fungerande relation till mitt egos mer destruktiva sidor, ett sätt att stoppa dem när de sätter in.
Om ett jobb ibland, en pension andra ggr, ett aktivt eller passivt liv, beroende på omständigheter och årstidernas växlande.
Om en starkare framförhållning, en mer realistisk syn på livet.
Hoppas på att lära mig sluta kategorisera mina medmänniskor, drömmer om att själv slippa bli kategoriserad av andra.
Om ett ekonomiskt oberoende, ett kontrollerat drogberoende, ett decimerat vad?
Nae.
Jag vet inte.
...Men kaffe, iaf.
Burgerking.
Idag har Yours Truly varit och stillat sina snabbmatslustar på BK-restaurangen som är belägen ute vid Kalmar Rasta.
Fyllt på kolesterolreserverna, om ni så vill.
Gott var det.
Mätt blev jag...
....i en halvtimme. Sen var jag hungrig igen.
Men det är ju så snabbmat är designad. Den är skapad för att genomsnitts-amerikanen ska ätta en massa tomma kolhydrater och onyttiga kalorier, för att en halvtimme senare återvända och fylla på med ett lika stort lass.
Tur att jag inte är nå'n genomsnittsamerikan.
Trosuppfattning.
Filosoferade i min ensamhet lite runt ämnet religion idag, närmare bestämt den religion som majoriteten av den troende skaran som befolkar fosterlandet (Sverige, kanske?) föredrar; Kristendom. Har många gånger försökt att ge mig i kast med att med öppet sinnelag och alla fördomar lagda åt sidan ska mig en ny, mindre trångsynt uppfattning om Kristendomen.
Varje gång har jag dock kommit fram till samma sak; Religion är amsagor för svagsinta människor som är vettskrämda av tanken på att döden skulle kunna innebära slutet. De måste ha sin övertygelse om ett liv efter detta för att inte trilla in i någon form av kollektiv psykos.
Om man börjar tänka efter vad kyrkan har åstadkommit genom åren, går det då att dra en annan slutsats än den att de varit ansvariga för väldigt många fler onda gärningar än goda? Korståg, häxbränningar, tortyr och massavrättningar färgar kyrkans tidslinje blodröd på dess väg genom historien. Utbrytargrupper som Livets Ord och Jehovas Vittnen skyddar medlemmar som begått sexuella övergrepp mot barn från vårt rättsväsendes långa arm, efterom de anser att sådana "tvister" bör lösas inom församlingen genom någon sjuk form av "gudomlig rättvisa".
En av anledningarna till att jag inte haft något större intresse av någon kyrklig bot och bättring är också att jag inte tar åt mig av skräckpropagandan av ett stundande helvete till följd av mitt osunda leverne. Jag menar, bor man i de kyligare delarna av världen så låter en varm plats med en skönt sprakande brasa inte så jävla illa, trots allt. Hade de istället hotat med att jag i helvetet skulle bli tvungen att titta på repriser av "Days of Our Lives" samtidigt som David Hasslehoff sjunger "Looking For Freedom" á capella i mitt öra i all evighet....
...då skulle jag börja bli rädd på riktigt.
Fred - Ut!
Fredagsfrenesi.
Tvättat institutionens bilar med Ida, Emil och Mattias. Det var helt ok. Ida bjöd som vanligen på en hel massa öppningar och dialektala defekter att tråka henne för och karaktärssvag som jag är så kunde jag inte stå emot :) .
Hon har iaf vett nog att ta det på rätt sätt. Hon är dessutom bra på att lyssna, konsekvent nog att inte hålla med resten av personalstyrkan i allt de säger när de fattar korkade beslut och verkar vara en så'n människa som är beredd att ge alla en chans. Dessutom är hennes näsa inte alls stor egentligen...
...den bara ser sådan ut på bilden ;) .
Anyways, en stor eloge till Ida!
Besök har jag haft idag med. Av Marion. Trevligt värre. Det är allt som oftast ganska underhållande att prata skit med den flickan. Om ingenting alls, egentligen, men trevligt är det iaf. Kul att det kan vara så.
Fler residenter är på ingång hit, åtminstone en den närmaste tiden. Fröken Brindstedt förärar oss med sin närvaro fr.o.m den 27:e och en stund framöver. Det ska bli jävligt roligt; Ickan är skitkul! Kan ju vara bra att få hit nån som kan erbjuda lite motstånd i Mulle, för en gångs skull (Mulle = en förfining av kortspelet bygg-Casino, utvecklat av fängelsekunder, för fängelsekunder).
Kan inte låta bli att känna kopiösa mängder harm och avsky mot den konservativa falangen av personalstyrkan på det här stället. Visst, regler är regler, men när de inte tillämpas med kollektivets bästa för ögonen utan bara för att straffa folk och statuera exempel när det helt saknar relevans att göra så, om man ser till hur mycket det skadar, så kan jag tycka att man kan visa sympati och ta ett steg tillbaka. För här handlar det inte om vad som är lämpligt längre. Nu har det blivit någons sjuka jävla powertrip för att visa vem som bestämmer som har gått överstyr. Jag är inte på något sätt rätt man att bedöma vilka åtgärder som bör vidtas i sådana här situationer, men jag tycker verkligen att har man en sådan här trångsynt och likgiltig inställning till människors psykiska hälsa och uppenbara behov så kanske man ska söka sig till ett annat jobb. En annan yrkeskår.
Eventuellt en och annan kurs i pedagogik, psykologi och sunt förnuft med.
Men vem fan bryr sig om vad jag säger?
...och egentligen kanske ingen borde göra det heller.
Jaja.
...Out.
Ad Referendum...
effigy (plural effigies)
- a dummy or other crude representation meant to represent a person or group that is hated
- a likeness of a person
Så numera är undertecnad känd som Hawkan.in.Effigy.
Bara så ni vet.
I övrigt är det mesta ok, gör mitt bästa för att hålla tankarna på betryggande avstånd från vad, eller snarare; vem, som är den övergripande anledningen till bryderier och oro. Det går sådär.
Annars är allt bra, liten Anna kommer på besök om en knapp halvtimme nu för att lysa upp min dag med sin närvaro. Det spelar fan ingen roll hur jävligt allt känns, för när hon dyker upp så är det som dimman lättar och dagen blir ljusare. Hon är en av de få personer som har sån utstrålning att oavsett om jordens undergång är nära förestående så är det lugnt, så länge man får invänta den i samma rum som henne. Överdrivet tacksam för att du alltid finns till hands och orkar vara min vän, no matter what.
Här på kollektivet ingår det i en av mina med-intagnas dagliga rutiner att titta på Jerry Springer show. Jag upphör aldrig att förvånas av alla jävla amerikaners fundamentala dumhet. Ok, det finns väl en och annan mindre intelligent människa i det här landet med som kanske borde ha hoppat över ansökningsblanketten till diverse dokusåpor, eller åtminstone haft vett att hålla käften stängd och kläderna på när de väl var där, men USA är utan motstycke. Jag kan inte låta bli att undra om de där jävla programmen och slagsmålen är regisserade och fejkade. För om så inte är fallet så måste minst 80% av USA's befolkning vara helt jävla infantil.
Men med tanke på analfabeten som sitter vid spakarna i det amerikanska regerings-maskineriet så borde man kanske inte förvånas...
...Sen vill jag passa på att utnämna dagens låt.
*trumvirvel*
Opeth - The Baying Of The Hounds.
Knäckande, brutal och skitbra!
...Sådeså.
Initialising new blog, central for words of wisdom and other crap...
Efter att ha blivit missnöjd med www.blogdog.se 's begränsningar, serverlagg och andra jävligt påfrestande buggar av allehanda slag, bestämde sig en Hawkan.in.Motion för att bli en Hawkan.in.Action och skapa sig en sprillans ny blogg på denna eminenta bloggportal. Så; här är jag.
Tänkte börja mitt förhoppningsvis långa och för båda parter tillfredställande samarbete med en liten filosofisk funderare där ämnet är ; Hawkan och hans omgivning.
Såhär har jag alltså bestämt, från och med idag:
1. Nu klipper jag banden med alla jävla pundande idioter. För i den situation jag nu befinner mig så är det enda jag kan hoppas på att vinna dåligt mående, frustration över min oförmåga att kunna göra ett skit åt saker och ting i "The Outside World" och en allmän harm mot allt och alla.
2. Detta gäller speciellt en person som jag bryr mig om men inte orkar försöka få på rätt köl. Främst för att jag vet att det inte går. Detta har jag väl iofs vetat hela tiden, men nu ger jag upp. Du får lära dig den jobbiga vägen istället.
3.Nu lägger jag fokus främst på mig, sedan mina vänner och min familj och i sista hand allt annat.
4.Jag HATAR Kerstin Hafstad.
Punkt fyra är nog ganska ointressant för de oinvigda, men desto mer relevant för alla andra.
Såhär kommer det alltså se ut.
För er som är intresserad av att läsa mina tidigare inlägg finns de tillgängliga på http://teslacoil.blogdog.se men denna sida kommer inte längre att uppdateras.
Tack och hej.
Till lillasyster; Förlåt för stölden av stilmall från din blogg, men det var den enda som inte såg ut som skit och jag orkar inte sätta mig och designa en egen just nu. Lovar att åtgärda detta inom en inte alltför avlägsen framtid.
Lillasyster Anna bloggar på http://annacogitative.blogg.se . Ta er en titt.
